Ett monster!
Solen skiner. Det är inte varmt, nu har det nått graden av energi att jag kallar det för hett. Jag, pappa och min syster är mitt ute i atlanten i vår tuffa, starka gummibåt. Vi befinner oss en liten bit utanför azorerna. Humöret är lätt, men ett tryck av hopplöshet finns där under ytan...
Många många veckor har gått, än så länge inte ett spår av en kaskelot. "Vart skall vi åka?" Säger någon. Vi bestämmer oss för att åka lite österut. Känslan är... nja det kommer inte bli någon val.
Plödsligt ser JAG en JÄTTESTOR stjärt komma upp som i slowmotion ur havet. Jag tror inte det är sant. Blir stum, men bara en halv sekund. Sedan skriker jag som en stucken gris "Ett monster!! En VAL!! EN VAL!!!" Pappa tittar, Birgitta med... De ser den stora vågen.
Detta var fortsättningen av äventyret :)
Många många veckor har gått, än så länge inte ett spår av en kaskelot. "Vart skall vi åka?" Säger någon. Vi bestämmer oss för att åka lite österut. Känslan är... nja det kommer inte bli någon val.
Plödsligt ser JAG en JÄTTESTOR stjärt komma upp som i slowmotion ur havet. Jag tror inte det är sant. Blir stum, men bara en halv sekund. Sedan skriker jag som en stucken gris "Ett monster!! En VAL!! EN VAL!!!" Pappa tittar, Birgitta med... De ser den stora vågen.
Detta var fortsättningen av äventyret :)
Embla mitt Solljus
Mina vita lamm
Jag sitter högt uppe på en kulle, det gör jag ibland.
Den är grön, massa grönt gräs, så grönt det bara kan vara. Frodigt. Man skulle helst vilja vara en ko. Vara ute på de gröna ängarna, bara njuta av att finnas till och rulla sig. Lyssna på alla ljud. Människan kallar det för yoga NIDRA, jag kallar det för... jaa, kanske något fint men det spelar ingen roll. Vad man än kallar det för så är det underbart att kunna vara i det tillståndet. SÅ underbart!
Uppe på denna kullen, omgiven av detta frodiga gräs, samt MASSOR av gula maskrosor brukar jag sitta brevid ett stort träd. En ek. Min kompisek, eken.
Massa utsikt finns på kullen. Utsikt över ett ofattbart landskap, där många får betar och kanske tusen små ulliga helvita små lamm springer omkring. De gör skrumpsprång. Det är underbart vackert. Lammen är så söta, man vill bara ha dem i famnen hela tiden. Och det bästa är, att de springer upp till mig heela tiden! De fyller på med energi. Suger på min mina fingrar, vill bara vara där med mig. Bara vara. Underbara vänner - mina vita lamm.
Jag tänker ofta på dem. De bara ploppar upp ur mitt undermedvetna. De vill säga mig något speciellt. VAD är svårt att säga. Men de ger frid och är enormt underbara. Förgyller livet. Alla borde ha en grön kulle med vita lamm.
<3<3<3
Den är grön, massa grönt gräs, så grönt det bara kan vara. Frodigt. Man skulle helst vilja vara en ko. Vara ute på de gröna ängarna, bara njuta av att finnas till och rulla sig. Lyssna på alla ljud. Människan kallar det för yoga NIDRA, jag kallar det för... jaa, kanske något fint men det spelar ingen roll. Vad man än kallar det för så är det underbart att kunna vara i det tillståndet. SÅ underbart!
Uppe på denna kullen, omgiven av detta frodiga gräs, samt MASSOR av gula maskrosor brukar jag sitta brevid ett stort träd. En ek. Min kompisek, eken.
Massa utsikt finns på kullen. Utsikt över ett ofattbart landskap, där många får betar och kanske tusen små ulliga helvita små lamm springer omkring. De gör skrumpsprång. Det är underbart vackert. Lammen är så söta, man vill bara ha dem i famnen hela tiden. Och det bästa är, att de springer upp till mig heela tiden! De fyller på med energi. Suger på min mina fingrar, vill bara vara där med mig. Bara vara. Underbara vänner - mina vita lamm.
Jag tänker ofta på dem. De bara ploppar upp ur mitt undermedvetna. De vill säga mig något speciellt. VAD är svårt att säga. Men de ger frid och är enormt underbara. Förgyller livet. Alla borde ha en grön kulle med vita lamm.
<3<3<3
Underbara minnen
Båten knarrar. Jag ryser till. Ligger inne i en koj. Det är fuktigt kallt och jag hör slag från en tamp som slår hårt hårt mot båtens kant. Inte så romantiskt... Hela kroppen känns tung och trött. Jag längtar efter min egen säng...
Plödsligt, jag väcks upp ur min halvsovande dvala. Hörde jag rätt? Ja. Det är valar jag hör. Jag håller andan och om jag skulle haft möjlighet skulle jag spänt öronen som en liten kanin. Det hörs igen! Ljud från en större val! Jag hör Emma skrika till där uppe. "Woohooo! Val!!!"
Jag har plödsligt massor av endorfiner i kroppen och märker inte att jag är inpackad som en liten eskimo i lager på lager metoden, (då var det senaste grejen och ansågs så coolt.) Över detta en STOOR flytoverall. Ändå totalt fuktig. Så måste jag ta på mig livlinavästen... Allt är blött.
Tillslut kånkar jag mig upp...på lätta ben i en mycket sne båt, den näst intill ligger i vattnet, det går fort fort... Det första jag känner när jag kommer upp är hur otroligt friska nästan lite ljumna vindar kraftigt möter mitt ansikte. Härligt. Jag lever.
Det tar inte lång tid. "Titta!" Nära, nära pluppsar många fantastiska grindvalar fram. Otroligt vackra. Vilka skönheter! Vilket paradis vi lever i... Verkliga sjöjungfrur! Jag känner glädjerus genom hela kroppen. Allt känns underbart. Nu vet jag att vad jag väntat på -var värt det. Ett minne för livet.
Detta var det första mötet jag haft med grindvalar, ca 7 år sedan. Otroligt oförglömligt. Vad jag inte visste då, var att så mycket bättre, skulle det bli...
Jag skulle kunna kalla det som komma skulle var... "passiontillstånd tillsammans med valar".
<3<3<3
Plödsligt, jag väcks upp ur min halvsovande dvala. Hörde jag rätt? Ja. Det är valar jag hör. Jag håller andan och om jag skulle haft möjlighet skulle jag spänt öronen som en liten kanin. Det hörs igen! Ljud från en större val! Jag hör Emma skrika till där uppe. "Woohooo! Val!!!"
Jag har plödsligt massor av endorfiner i kroppen och märker inte att jag är inpackad som en liten eskimo i lager på lager metoden, (då var det senaste grejen och ansågs så coolt.) Över detta en STOOR flytoverall. Ändå totalt fuktig. Så måste jag ta på mig livlinavästen... Allt är blött.
Tillslut kånkar jag mig upp...på lätta ben i en mycket sne båt, den näst intill ligger i vattnet, det går fort fort... Det första jag känner när jag kommer upp är hur otroligt friska nästan lite ljumna vindar kraftigt möter mitt ansikte. Härligt. Jag lever.
Det tar inte lång tid. "Titta!" Nära, nära pluppsar många fantastiska grindvalar fram. Otroligt vackra. Vilka skönheter! Vilket paradis vi lever i... Verkliga sjöjungfrur! Jag känner glädjerus genom hela kroppen. Allt känns underbart. Nu vet jag att vad jag väntat på -var värt det. Ett minne för livet.
Detta var det första mötet jag haft med grindvalar, ca 7 år sedan. Otroligt oförglömligt. Vad jag inte visste då, var att så mycket bättre, skulle det bli...
Jag skulle kunna kalla det som komma skulle var... "passiontillstånd tillsammans med valar".
<3<3<3
Bebisen i vitsippshavet med en ängel
Jag hade världens mest underbara uppväxt. I för sig det blev otroligt blandat, men de första åren i mitt liv minns jag verkligen som om det vore paradiset själv.
När jag var riktigt liten, var jag verkligen en pajas. Det jag alltid ville, var att få alla andra att le och skratta. DET betydde allt. Skrattet och djuren. Lyckades jag få andra att bli glada var jag lycklig. Redan när jag var 4 månader och satt i barnvagnen försökte jag grabba tag i min systers hår...hon vände sig om för att se vad det var...jag skrattade och tittade bort, om och om igen. Detta har vi filmat, otroligt roligt. Pajasen Nanna, i vaggan ;)
De starkaste minnena från när jag var pluttliten var att jag låg på en filt omgiven av ett stort hav med vitsippor och blåsippor. Hur underbart som helst.
Min mamma var konstnär och till 100% före sin tid. Hon satt alltid vid en klippa och målade, eller i vitsippsskogarna. Hon satt där hela dagarna och hade med mig från att jag var i princip nyfödd. Detta är jag så tacksam för.
Jag minns den tiden galet starkt. Jag och en ängel mitt i ett stort vitsippshav. Som en dröm, men det var verkligt. Fantastiskt. Overkligt, men jag vet att det var verkligt. Det var tack vare min underbara mamma som jag fick uppleva detta kapitlet i mitt liv. Hon var en sådan fantastisk eldsjäl, kan inte fatta det - HON var min mamma.
Nu, mer än 20 år senare, när jag ser min inre bild av hur vi hade det, ser jag en liten glad bebis men stora ögon brevid en riktig ängel. Ängeln har långt svart hår, de båda är omgivna av ett stort hav med vitsippor. Allt är ljust och soligt. Det glittrar i träden, riktigt guldglitter. Inget annat. Överallt hörs musik, musik från fåglarna, musik från träden, musik från det långa gräset...ibland spelar en syrsa med. Musik överallt. Bebisen somnar, medveten om att paradiset existerar. Lugnt och fridfullt. Kärlek överallt. Kärleken var allt.
<3
När jag var riktigt liten, var jag verkligen en pajas. Det jag alltid ville, var att få alla andra att le och skratta. DET betydde allt. Skrattet och djuren. Lyckades jag få andra att bli glada var jag lycklig. Redan när jag var 4 månader och satt i barnvagnen försökte jag grabba tag i min systers hår...hon vände sig om för att se vad det var...jag skrattade och tittade bort, om och om igen. Detta har vi filmat, otroligt roligt. Pajasen Nanna, i vaggan ;)
De starkaste minnena från när jag var pluttliten var att jag låg på en filt omgiven av ett stort hav med vitsippor och blåsippor. Hur underbart som helst.
Min mamma var konstnär och till 100% före sin tid. Hon satt alltid vid en klippa och målade, eller i vitsippsskogarna. Hon satt där hela dagarna och hade med mig från att jag var i princip nyfödd. Detta är jag så tacksam för.
Jag minns den tiden galet starkt. Jag och en ängel mitt i ett stort vitsippshav. Som en dröm, men det var verkligt. Fantastiskt. Overkligt, men jag vet att det var verkligt. Det var tack vare min underbara mamma som jag fick uppleva detta kapitlet i mitt liv. Hon var en sådan fantastisk eldsjäl, kan inte fatta det - HON var min mamma.
Nu, mer än 20 år senare, när jag ser min inre bild av hur vi hade det, ser jag en liten glad bebis men stora ögon brevid en riktig ängel. Ängeln har långt svart hår, de båda är omgivna av ett stort hav med vitsippor. Allt är ljust och soligt. Det glittrar i träden, riktigt guldglitter. Inget annat. Överallt hörs musik, musik från fåglarna, musik från träden, musik från det långa gräset...ibland spelar en syrsa med. Musik överallt. Bebisen somnar, medveten om att paradiset existerar. Lugnt och fridfullt. Kärlek överallt. Kärleken var allt.
<3
